drinfo.se

 
 

Meny

Start: Djuren

 

 


Se filmen
The Perils Of Long Distance Transport



Se filmen här

 

 

 DJURTRANSPORTER
       Läs mer:


EU-bestämmelser:
Transporter


Djurtransport-
utredningen:
SOU 2003:6
"Kännande varelser eller okänsliga varor"


CIWF: Rapporter, faktahäften.

     Ladda hem:

RSPCA: Standing room only.pdf




         SLAKT
       Läs mer:

EU-bestämmelser:
Slakt


CIWF: Rapporter, häften

     Ladda hem:

Om djurplågeri vid svinslakt.pdf
 








 


Djurtransporter

Det är en stekhet dag. De som ännu har krafter kvar sträcker sig mot lastbilens ventilationsöppningar och flämtar efter luft. De har inte fått dricka vatten på flera timmar och kommer ej heller att få göra det under hela resans gång. Lastbilen är fylld till bristningsgränsen av djur - många är döende eller redan döda. Framme vid slakteriet, dras eller släpas de ut ur vagnen. De är utmattade, skadade och skärrade...

Dessa scener har dokumenterats av djurrättsorganisationer vid ett flertal tillfällen under årens lopp.


Tusentals djur dör på väg till slakterierna. Överfulla lastbilar, farliga förvaringsbås och bristande tillsyn gör att djur lider i transporter och på slakterier. Under 2004 var det i Sverige över 24 000 djur som dog eller skadades så illa på väg till slakt att köttet fick kasseras. Trots de senaste årens uppmärksamhet kring slakterier och djurtransporter finns allvarliga missförhållanden kvar i branschen. 

Klicka på bilderna nedan för att se dem i ett större format.
x

 


 

 

 

 

 

 



EU har slagit fast att levande djur både är kännande varelser och handelsvaror. Men när ekonomiska intressen finns med i bilden, så tas ofta ingen hänsyn till just dessa kännande varelser. Detta har bevisats av de undersökningar som olika djurrättsorganisationer har gjort vid flera tillfällen under årens lopp. På filmer har vi sett hur transportvagnarna lastas fulla, hur djuren dör av värmeslag eller trampas ner, hur djuren skadar sig och med brutna ben dras eller sparkas ut ur vagnarna...

Trots alla regler, så har det dokumenterats att djur transporteras i dagar, utan tillfälle till vila och utan vatten och mat. Slutmålet kan vara en djurmarknad - vanligt för hästar - eller ett land där de slaktar djuren helt utan bedövning. Ibland ska djuren vidare med båt till andra kontinenter.

Transporterna, även under de mest gynnsamma förhållanden, är oerhört stressande för djuren. Speciellt grisar stressas lätt och bara i Sverige dör tusentals grisar under transporten till slakterierna.
x

 


Slakt

En gris sparkas fram av en man i korridoren. Grisen försöker desperat resa sig för att undkomma sparkarna, men lyckas inte eftersom grisens ena ben är brutet. Stressad och skadad hasar sig grisen framåt, skrikandes... Denna scen dokumenterades av en veterinär på ett svenskt slakteri för ett par år sedan.

Varje år slaktas ca 80 miljoner djur i Sverige. 70 miljoner är kycklingar, 5 miljoner är vuxna uttjänta höns inom äggindustrin, drygt 3 miljoner är grisar och över 1,5 miljoner är kor, kalvar och tjurar. Dessutom dödas ca 5 miljoner nykläckta tuppkycklingar i äggindustrin, eftersom de inte behövs för äggproduktionen.

I hela världen slaktas ca 50 miljarder djur inom livsmedelsindustrin varje år. Statistiken är sammanställd 2003 av FN-organet Food and Agriculture Organization (FAO) och är baserad på siffror från drygt 210 länder. Inga vattenlevande djur är inräknade.

Antalet djur som dödas i hela världen, uppdelat på djurslag, är: 45,9 miljarder kycklingar, 2,3 miljarder ankor, 1,2 miljarder grisar, 857 miljoner kaniner, 691 miljoner kalkoner, 533 miljoner gäss, 515 miljoner får, 345 miljoner getter, 292 miljoner kor och kalvar, 65 miljoner gnagare, 63 miljoner duvor (och andra fåglar) 23 miljoner bufflar, 4 miljoner hästar, 3 miljoner åsnor och 2 miljoner kameler.

De flesta av västvärldens djur slaktas på stora slakterier, vilket medför långa transporter för djuren. Djuren stressas och skadas av tempot, trängseln, den hårdhänta hanteringen och av lukten av blod, skriken från andra djur, buller från maskinerna etc. På flera slakterier används el-pådrivare rutinmässigt på varje djur för att driva dem fortare framåt. I den nya miljön föses dessutom djur som inte känner varandra ihop vilket gör att blodiga rangstrider bryter ut.

Själva slaktmomentet är ofta inte smärtfritt. I Sverige, övriga EU-länder samt en del andra länder måste djuren i regel bedövas innan de avblodas, men de metoder som används är bristfälliga. Förutom rent tekniska brister finns också den mänskliga faktorn: slaktaren missar skotten i huvudet på djuren, avblodar djuren utan att bedövningen verkat eller avblodar inte tillräckligt så att grisar skållas levande.

Djuren bedövas med elektricitet, bult- eller kulvapen eller med slag mot huvudet. Vid bedövning med bultpistol - en sprint skjuts in i djurets hjärna - visar engelska undersökningar av kranier från slakterier på många dåliga träffar. Nackskott ger ökad risk för missar, men tillåts också.
x

 


 

 

 

 

 



Bedövning med koldioxid är en annan vanlig metod. Är djuren stressade kan de få panik innan de förlorar medvetandet av gasen. I synnerhet slakten av fjäderfä är mycket mekaniserad. Fåglarna krokas upp i fötterna för att bedövas maskinellt. Rör de sig för mycket tar inte bedövningen och fåglarna är vid fullt medvetande när de får halsarna uppskurna. Livsmedelsverket har rapporterat om stora skador före slakt hos slaktkycklingar.

Stora delar av det importerade köttet kan dessutom komma från djur som avsiktligt slaktats utan bedövning. Många länder har inga som helst krav på bedövning före slakt. Ritualslakt enligt judisk (koscher) och muslimsk (halal) tradition får i EU-länder och Nordamerika dispens från bedövningskravet. Enligt koschertradition får bara vissa delar av djuret ätas, resten säljs alltså vidare, vilket betyder att en hel del sådant kött säljs utan att betecknas som koscher.
x

 



2008 © DRinfo