|
Slakt
En gris sparkas fram av en man i korridoren. Grisen försöker
desperat resa sig för att undkomma sparkarna, men lyckas inte
eftersom grisens ena ben är brutet. Stressad och skadad hasar sig
grisen framåt, skrikandes... Denna scen dokumenterades av en
veterinär på ett svenskt slakteri för ett par år sedan.
Varje år slaktas ca 80 miljoner djur i Sverige. 70 miljoner är kycklingar,
5 miljoner är vuxna uttjänta höns inom äggindustrin, drygt 3 miljoner
är grisar och över 1,5 miljoner är kor, kalvar och tjurar. Dessutom dödas ca 5 miljoner nykläckta tuppkycklingar i äggindustrin, eftersom de inte behövs för äggproduktionen.
I hela världen slaktas ca 50 miljarder djur inom livsmedelsindustrin varje år.
Statistiken är sammanställd 2003 av FN-organet Food and Agriculture Organization (FAO) och är baserad på siffror från drygt 210 länder.
Inga vattenlevande djur är inräknade.
Antalet djur som dödas i hela världen, uppdelat på djurslag, är: 45,9 miljarder kycklingar, 2,3 miljarder ankor, 1,2 miljarder grisar, 857 miljoner kaniner, 691 miljoner kalkoner, 533 miljoner gäss, 515 miljoner får, 345 miljoner getter, 292 miljoner kor och kalvar, 65 miljoner gnagare, 63 miljoner duvor (och andra fåglar) 23 miljoner bufflar, 4 miljoner hästar, 3 miljoner åsnor och 2 miljoner kameler.
De flesta av västvärldens djur slaktas på stora slakterier,
vilket medför långa transporter för djuren. Djuren stressas och
skadas av tempot, trängseln, den hårdhänta hanteringen och av lukten av blod, skriken från andra djur, buller från maskinerna etc.
På flera slakterier används el-pådrivare rutinmässigt på varje
djur för att driva dem fortare framåt. I den nya miljön föses dessutom djur som inte känner varandra ihop vilket gör att blodiga rangstrider bryter ut.
Själva slaktmomentet är ofta inte smärtfritt. I Sverige, övriga EU-länder samt en del andra länder måste djuren i regel bedövas innan de avblodas, men de metoder som används är bristfälliga.
Förutom rent tekniska brister finns också den mänskliga faktorn: slaktaren missar skotten i huvudet på djuren, avblodar djuren utan att bedövningen verkat eller avblodar inte tillräckligt så att grisar skållas levande.
Djuren bedövas med elektricitet, bult- eller kulvapen eller med slag mot huvudet.
Vid bedövning med bultpistol - en sprint skjuts in i djurets hjärna - visar engelska undersökningar av kranier från slakterier på många dåliga träffar. Nackskott ger ökad risk för missar, men
tillåts också.
x
|